Täckfärger

Text och foto:  Björn Lundmark (där inte annat anges)

Ordlista

Y-bundet: anlag som sitter på hanens Y-kromosom och följdaktligen alltid ärvs från far till son, dvs har fadern anlaget kommer alla hans söner att få egenskapen också

X-bundet: Ärvs via honans X-kromosom och ärvs därför från mor till dotter men också far till dotter då även hanen har en X-kromsom utöver sin Y-kromosom. Detta kan vara viktigt att tänka på vid korsningar.

Autosomalt: ärvs inte via könskromsomen, här spelar det alltså ingen roll vilken av föräldrafisken som har anlaget, det nedärvs i alla fall.

Nedan kommer det att presenteras de mest vanliga täckfärgerna. Med täckfärger menas de färger som syns på hanarna efter deras könsmognad. Vissa av de X-bundna täckfärgerna syns även på honorna (t.ex. halvsvart). Täckfärgen påverkas även av guppyns grundfärg.

Många av de Y-bundna anlaget är relaterade till hanarnas framkropp och ofta finns det en eller några röda fläckar också kopplade till anlaget, dessa röda fläckar syns ofta inte hos våra odlade stammar men de finns där. Det finns även några Y-bundna anlag som påverkar bakkroppen t.ex. japanblå men de flesta X-bundna regerar på bakkroppen t.ex. halvsvart (kan även vara Y-bunden) men även den blå bakkroppen hos de helblå moskvablå. Fenornas färger är också ofta X-bundna.

Det finns ett antal X-budna anlag som inte har tagits med i uppställningen men ändå förtjänar att nämnas, de har inga tjusiga namn som hanarnas Y-bundna anlag. I detta sammanhang kan nämnas röd bakkropp men även mörkblå bakkropp som den som ingår i moskva blå som tidigare nämnts.

Egentligen är de flesta täckfärgerna idag en utveckling av de mönster som finns hos vildguppyn. De flesta av vildguppymönstren är Y-bundna och kan ibland poppa fram hos någon enstaka hane i en ren stam. De ligger alltså ”under” de moderna täckfärgerna och består ofta av röda och svart fläckar i vissa mönster. Kartläggningen av dess mönster började redan på 1920-talet och en relativt bra sammanställning gjordes av en dansk på 70-talet. Den sammanställningen är inte helt modern men mycket bra att börja med.

Guppygenetik från A(bnormis)  till Z(ebrinus) (PDF) Av Jörgen Frörup

Här följer presentationen av de vanligaste täckfärgerna, det svenska namnet anges först sedan det engelska och eventuellt det Tyska samt på vilken kromosom anlaget är lokaliserat. Många zoobutiksguppys har samma anlag men andra namn och denna djungel har jag inte gått in i, utan namnen är de som används internationellt bland guppyfolk.

American pink white, X/Y

Kännetecken: Oftast vit stjärtfena och likaså vit stjärtrot. Det är den vita stjärtroten som avgör om det är en pink vit eller en halvsvart med vit stjärtfena (se halvsvart).

Kommentar: Relativt ny grundfärg enligt ryktet ska den ha hittas i en amerikansk zooaffär. Efter detta hamnade anlaget hos amerikanska odlare vilka visade denna täckfärg för första gången någon gång på slutet av 90-talet i Asien. Det är därför den heter Amerikan för att de första utställda exemplaren kom just ifrån Amerika. Observera att täckfärgen pink vit inte har något att göra med grundfärgen pink.

albino-apw-red
Bilden visar en pink vit (albino) korsad med en helröd.
tv en grå lazuli med APW. Notera kännetecknet det vita på stjärtroten.
Grå lazuli med APW. Notera kännetecknet det vita på stjärtroten.

Blue/red grass, X                  

Kännetecken: Har antingen en röd eller blå bas oftast med en svart kil på bakkroppen, fenan är blå på de blå och röd på de röda. Trots att det är en och samma stam innehåller den två färgvarianter, orsaken till detta är en gen som heter asian blue.

Saknar bild

Kommentar: Asian blue är en komponent som gör många förvirrade, men egentligen är det inte svårt alls. Asian blue är en autosomal dominant gen som ”förvandlar” rött till ljusblått (se bild nedan). (det finns en bra artikel Svenska guppybrev som förklarar arvsgången). I övrigt är själva grass inget konstigt, det är egentligen en form av en typ snakeskin mönster som är X-bunden. Asian blue finns också i en mycket vanlig zooaffärs stam ofta kallad blue neon, vilkas hanar har en ljusblå stjärtfena. Om man korsar dessa med vilken hona som helst utan asian blue anlaget så kommer 50 % av deras avkomma att få ”asiangenen” vilket innebär att de blir blå där de annars hade varit röda. Blue grass är annars en väldigt populär stam i asien.

Bilden visar hur asian blue fungerar. De tre fiskarna är ur samma kull. Den röda fisken saknar anlaget, den översta fisken har anlaget i enkel upplaga och visar då nästan inget rött. Fisken i mitten bär asian blue anlaget i dubbel upplaga resultatet blir då en grå och trist fisk.
Bilden visar hur asian blue fungerar. De tre fiskarna är ur samma kull. Den röda fisken saknar anlaget, den översta fisken har anlaget i enkel upplaga och visar då nästan inget rött. Fisken i mitten bär asian blue anlaget i dubbel upplaga resultatet blir då en grå och trist fisk.

Brokig, varigated, bunt, X/Y           

Kännetecken:En brokig fisk utan något annat tydlig stamtillhörighet

Kommentar: Brokig (syftar oftast på stjärtfenan) kallar man lite fegt alla fiskar vilka man inte kan placera till någon av de kända täckfärgerna. De fiskar som kallas brokiga har oftast en rödaktig stjärtfena med varierande andra färger men det kan som sagt vara vilka färger som helst på en brokig.

Brokig röd.
Brokig röd.
Brokig "vit".
Brokig ”vit”.

Flamenco dancer, flera anlag 

Kännetecken: En röd/lila -aktig fisk med delvis mörkare ibland svarta inslag.

Kommentar: Om jag har förstått saken rätt innehåller en flamenco dancer en moskva blå framkropp troligen också den blå bakkroppen (se moskva blå). Den har också magentagenen vilker ger det rödaktiga (se Magenta) även Störzbach anlaget (se Störzbach) vilken ger ett metalliskt skimmer. Det finns flera varianter av denna flamenco dancer.

Flamenco dancer. Foto Micke Norberg
Flamenco dancer. Foto Micke Norberg

Full Platinum, flera anlag 

Kännetecken: En helfärgad fisk som glänser i någon metallisk nyans, det finns guld, vit, gul osv.

Kommentar: Det enda jag vet med säkerhet om dessa fiskar är att de under all färg finns det en halvsvart bakkropp övertäckt med metallglans. Troligen har de en kraftig produktion av ”leucophores” d.v.s. de vita pigmentcellerna. Detta anlag förväxlas också ofta med Metallik då detta anlag kallas ofta även det Platinum i USA och Asien.

Bild saknas

Galaxy/Medusa                                                                            Flera anlag 

Kännetecken: Har en metallik i framkroppen och filigran på bakkroppen.

Kommentar: Den här stammen skapades av en Asiens mest kända odlare Yoshiki Tsutsui under början av nittiotalet. Han kombinerade helt enkelt den Y-bunda metallik och en X-bunden filigran, gör sig bra på grundfärg guld.

Hane i täckfärgen galaxy på grundfärgen guld i spadstjärtformat.
Hane i täckfärgen galaxy på grundfärgen guld i spadstjärtformat.

Grön, Y                  

Kännetecken: Grön framkropp med flera tydliga röda fläckar ovanför gonopodiet.

Kommentar: Finns sällan Europa, men i Amerika förkommer den och anses där som en av de äldsta stammarna och används ofta i korsningar då det gröna anses vara ”odominant”.

En grön guppy från zoobutik, är troligen inte "äkta" grön men ni får en känsla av hur en grön kan se ut.
En grön guppy från zoobutik, är troligen inte ”äkta” grön men ni får en känsla av hur en grön kan se ut.

Halvsvart, tuxedo, X,Y               

Kännetecken: En svart bakkropp

Kommentar: Halvsvart syftar egentligen på att halva fisken är svart andra halvan inte. Kan kombineras med de flesta färger, en hane bestående av röd framkropp och fenor kallas således för halvsvart röd i guppykretsar. Halvsvart verkar oerhört svårt att förena med dubbelsvärdsguppys det verkar som halvsvartanlaget (ofta förkortat Ni 2) är länkat med en gen som fyller igen tomrummet mellan svärden.

Ett gäng halvsvart vita från en utställning i Wien 1998. Foto Micke Norberg
Ett gäng halvsvart vita från en utställning i Wien 1998. Foto Micke Norberg
Halvsvart röd. Foto: Micke Norberg
Halvsvart röd. Foto: Micke Norberg

Helröd, Full red, Flera anlag 

Kännetecken: En helt röd guppy

Kommentar: Här kan det finnas två typer, hur man skiljer på dem vet jag inte. Den ena kallas helröd och består av flera anlag (både X och Y bundna) som gör att hanen blir helröd. Den andra varianten kallas Moskva röd och är också helröd, antagligen anspelar moskva på den färg som kallas moskvablå och är vanligen en blå framkropp men i det här fallet är den blå fram kroppen istället röd om ni förstår vad jag menar.  Enligt vissa kan den helröda kroppen ärvas autosomalt recessivt. Den som vet mer om röda täckfärger får gärna komplettera informationen här.

Helröda albinos.
Helröda albinos.

Moskvasvart/Helsvart/Full black – Flera anlag 

Kännetecken: En helt svart guppy

Kommentar: Enligt vad jag förstår har man lyckats göra en moskva blå till helt svart. För i världen gick det inte att odla svarta guppys då det inte fanns några anlag som gav  svart färg utan att orsaka cancer hos fiskarna . Men med det nya svarta anlaget (antagligen egentligen mörkmörk blått) kan man ha svarta livsdugliga guppys. Det kan finnas fler anlag (Onyx?) som jag inte vet hur de funkar ännu ibland de helsvarta…

Bild saknas.

Japanblå, Japan blue – Y, X              

Kännetecken: En ljusblå bakkropp

Kommentar: Japanblå ska ha uppstått hos Japanska vildguppys vilket har ifråga sätts av många och det man vet med säkerhet är att anlaget först dök upp hos japanska odlare. I Europa finns mig veterligen bara den Y-bundna varianten men i Asien finns det X-bunden japanblå.

Ett par japanblå dubbelsvärdshanar med röd neon = röda framkroppen och de röda fenorna (X-bunden).
Ett par japanblå dubbelsvärdshanar med röd neon = röda framkroppen och de röda fenorna (X-bunden).
Till höger en japanblå utan röd neon.
Till höger en japanblå utan röd neon.

Lazuli – Y                  

Kännetecken: Ett blåaktigt fält på framkroppen

Kommentar: Lazuli har fått namnet efter ädelsten lazuli lapis vilken täckfärgen liknar mycket. Är en modern täckfärg som kom i slutet på 90-talet, kom till Europa i början av 2000-talet.

Lazuli triangel.
Lazuli triangel.
Lazuli dubbelsvärd
Lazuli dubbelsvärd

Magenta – Autosomalt dominant

Kännetecken: Hela kroppen inklusive fenor blir magenta (röd-lila) färgade samt förminskad stjärtfena.

Kommentar: Ett relativt nytt anlag som ökar antalet röda färgceller radikalt. P.g.a. att det är dominant är det lätt att korsa in i olika stammar. Det svåra med magenta är att får till stora fenor.

Till vänster visas två syskon från en filigranstam, den övre saknar magenta den undre har den. Till höger en endlerkorsning med magenta

Bild saknas

Metallik/Metallic/platinum – Y                  

Kännetecken: Ett ljusblått eller ljusgult fält på framkroppen, påverkar också bakroppen ger ofta en metallisk skimmer på densamma.

Kommentar: Uppstod hos Tyska odlare, och ingår bl.a. i Galaxy.

Metallic lyrstjärt
Metallic lyrstjärt

Metallic triangelstjärt.

Metallic triangelstjärt.

Moskvablå                Moscow blue                                                   Y                  

Kännetecken: Egentligen består anlaget av en bläckblå framkropp inklusive ett blått huvud. I en helblå moskvablå är det ofta flera anlag inblandade.

Kommentar: Här är ett anlag som finns i många Europeiska stammar. Det egentliga moskvaanlaget är den blå framkroppen, medan det som de flesta tänker på när man pratar om en moskvablå fisk är en helblå fisk men då talar vi om två anlag (den blå bakroppen är X-bunden även fenfärgen i detta fall). Detta anlag kommer som man kan ana sig av namnet från moskva och guppyutställningen som hölls där 1979 eller 80, då två tyska odlare fick med sig en hane med anlaget till Europa. På den tiden var bakkroppen inte blå utan filigranmönstrad.  En helblå moskvablå triangel i grundfärg grå får om korsar över den på grundfärg pink en silvrig framkropp och nästan svart bakkropp och en rundstjärt (kallas panda) (se grundfärgen pink).

Moskvablå triangel på grundfärg grå. Bild O. Boberg
Moskvablå triangel på grundfärg grå. Bild O. Boberg
Moskvablå på grundfärg pink.
Moskvablå på grundfärg pink.

Röd Neon/Red neon/coral red – Y,X               

Kännetecken: Ett mer eller mindre rött fält på framkroppen

Kommentar: Den svenske odlaren Håkan Turesson blev kändis i guppyvärlden då han utvecklade helröda dubbelsvärdsguppys med röd neon som en viktig ingrediens i den röda framkroppen.

Röd neon på två grundfärger, blond överst och grå under.
Röd neon på två grundfärger, blond överst och grå under.
Det röda fältet syns här tydligt på framkroppen.
Det röda fältet syns här tydligt på framkroppen.

Saddleback och ”halvhalvsvart” – Dominant                   

Kännetecken: Ett svart fält som bara täcker övre delen av stjärtroten.

Kommentar: Finns i två varianter en halvhalvsvart X-bunden eller Y-bunden den har troligen funnits ett tag (se bilden på ormskinnshanen nedan), medan saddleback är autosomalt  och kan härstamma från en Endlerkorsning. Det mesta med detta anlag är oklart då det är relativt nytt. Den som vet bättre får gärna fylla på.

Hane där "saddlebacken" är det svarta på övre delen av bakkroppen.
Hane där ”saddlebacken” är det svarta på övre delen av bakkroppen.

Ormskinn/filigran      Snakeskin, Lace                                    X,Y               

Kännetecken: Mer eller mindre delar av fisken täcks av ett ormskinnsmönster.

Kommentar: Det är frågan om flera anlag om hela fisken är täckt med ormskinnsmönster och oftast är det minst ett filigrananlag för stjärtfenan och minst ett för kroppen, troligen fler. Att kärt barn har många namn stämmer verkligen in på filigran/ormskinn. Ofta kan man tänka att i Europa kallas den för filigran men i USA kallas samma mönster för lace, båda dessa namn syftar på de fiskarna som har finare mönster medan ormskinn ofta syftar på de grövre mönstren.

Filigran med lazuli.
Filigran med lazuli.
Hane med mer ormskinnsliknande kropp (brokig stjärtfena).
Hane med mer ormskinnsliknande kropp (brokig stjärtfena).

Störzbach – Autosomalt recessiv     

Kännetecken: Hela fisken är täckt med metallglans, fenorna påverkas inte färgmässigt i samma utsträckning som kroppen.

Kommentar: Ett anlag som upptäcktes av den tyska odlaren Störzbach på slutet av sextiotalet för att sedan försvinna i stort sett från Europa. På slutet av 80-talet var en känd japansk odlare på besök och han fick med sig några av de sista Europeiska djuren för strax därefter försvann de sista p.g.a. inavlesproblem. Den japanske odlaren fick fart på stammen och bara något årtionde senare hade anlaget åter börjat spridda sig över världen. Anlaget finns numera i de knallgula guppysarna i zoobutiken kallade ”Sunset” och ”Mikariff” eller likande, i dessa ingår också filigran så vitt jag förstår.

En blond störzbach med röda fenor. <br>Bild: Micke Norberg
En blond störzbach med röda fenor.
Bild: Mikael Norberg
Blond mikariff. <br>Bild: Mikael Norberg
Blond mikariff. Bild: Mikael Norberg

Wiener smaragd         Vienna emerald                                     Y

Kännetecken: Framkroppen har ett smaragd grönt fält med mer eller mindre svart punkter och linjer.

Kommentar: Den guppysstam som mest liknar vildguppys. Trots sin likhet med vildguppys har den här stammen hängt med sen slutet av fyrtiotalet så den är rejält genomodlad och vill man ha en stabil dubbelsvärdstam är ofta Wiener Smaragd den bästa.

wienwr-smaragd-2
Wiener smaragd
Wiener smaragd från en annan stam.
Wiener smaragd från en annan stam.